RSS

Gilgamesheposet

18 Jan

Världens äldsta kända nedskrivna skönlitterära verk – Gilgamesheposet – stod med på min litteraturlista för en av vårens kurser. Jag tänkte att den måste vara extremt tråkig och trögläst, så jag började så fort jag fick tag i den.

Men den var inte tråkig och trögläst. Den var ganska snabbläst. Intressant kan jag ju knappast påstå att den var, förutom som just i egenskap av en mycket gammal och välkänd historia.

Gilgamesh har gudablod i sina ådror och är kung, men en inte så värst bra sådan. Han behöver tas ner på jorden lite grand, så folket ber till gudarna om hjälp. Hjälpen kommer i form av Enkidu, som Gilgamesh inser är hans like, vilket han behöver – en vän. Enkidu och Gilgamesh går på äventyr tillsammans, men efter att ha gjort lite för mycket för att göra gudarna arga, bestämmer de senare sig för att döda en av dem, och landar till slut på att det är Enkidu som ska dö. Gilgamesh inser att han också är dödlig, och tyngd av sorg ger han sig ut på en resa för att hitta odödlighet. Han lyckas inte.

Inte något jag skulle rekommendera för vem som helst, men läsvärt för den som gillar gamla texter där hela rader ibland upprepas, och andra helt utelämnats, eftersom de inte hittats.

 

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på januari 18, 2014 i Böcker, Litteraturvetenskap

 

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: