RSS

Våldet i Lord of the Flies

Lord of the flies (Flugornas Herre, 1954) är en historia om hur ”nödvändigt” våld (i form av jakt för att skaffa mat) kan i en grupp eskalera till övervåld och mord. Historien blir värre eftersom det enbart handlar om barn.

Den första skildringen av våld i denna roman är i jakten av gris, som leds av Jack, beväpnad med en kniv. Grisarna jagas, förutom med Jacks kniv, med hjälp vassa spett, och det är mycket detaljerat beskrivet hur grisarna dör, och hur jägarna längtar efter att döda dem. ”Kill the beast! Cut his throat! Spill his blood!”[1] Snart blir våldet som ingår i förskaffandet av mat, till en allvarlig lek då pojkarna turas om att spela rollen av en gris medan de andra upphetsat ”dödar” honom, på låtsas. Under en sådan ”lek”, då barnen eggar upp varandra, blir en av dem ihjälstucken, något som för historien vidare till dess upplösning då alla jagar Ralph över ön för att döda honom.

Någon särskild förklaring till övervåldet ges inte. När ”Piggy” blir krossad av en stor sten ges ingen orsak till varför han var tvungen att dö. Han var inget hot, utan snarare en irritation, varför ett försök att mörda honom är att ta i lite väl mycket. Det ges inte heller någon förklaring till varför Ralph ska jagas och dödas, då mycket av romanen, och i synnerhet den senare hälften, berättas genom Ralphs perspektiv.

Det finns många förklaringar till varför boken blir så våldsam, och vad William Golding kan ha menat när han författade verket, och dessa förklaringar till helt enkelt i hur boken ska tolkas. Först och främst bör man se till själva historien, varpå en psykologisk förklaring och en religiös, kan rättfärdiga, eller åtminstone ursäkta våldet.

Den psykologiska förklaringen ligger i skildringen av våldet som det åtråvärda och det förföriska, och i det uppeggande gruppvåldet. Våldet skildras som någonting begärligt, något frestande, som alla blir påverkade av. Likt Joseph Conrads Heart of Darkness rör Lord of the Flies vid frågor som vad som är människans ursprungstillstånd, och dess natur. Hur är en ociviliserad människa? God eller ond?  I Lord of the Flies framställs människan som öppen för grupptryck och destruktiva krafter, och romanen visar hur människan beter sig i grupp.  Våldets primära funktion i romanen blir därmed att illustrera dessa ståndpunkter, och våldet kan därmed rättfärdigas genom att det är mänsklig natur att handla på detta vis.

En annan orsak går att söka i bokens titel, som är ett engelskt namn på Satan. I boken dyker the Lord of the Flies upp som ett avhugget grishuvud, och som har en sorts konversation med Simon, den av pojkarna som först blir dödad. Även om det antyds att Simon är lite tokig, och det därför är diskuterbart ifall grishuvudet verkligen talar till honom, kan man, genom titeln tolka boken som att pojkarna blivit mer eller mindre besatta av Satan, och det är därför de beter sig som de gör, alternativt att Satan lockats dit av vad som är på väg att hända. Det är rent av grishuvudet som skrämmer upp Simon precis innan han blir mördad, och kan därmed enligt denna tolkning anses vara den skyldiga.

Andra förklaringar till varför det går som det går rör om varför Golding skrev romanen, vad hans avsikter varit, och vad han ville åstadkomma med den. Men då bör man naturligtvis ha i åtanke att Golding inte alls nödvändigtvis behövt ha något sådant syfte, utan bara velat skriva en psykologiskt korrekt roman, utan allegoriska betydelser eller syftningar till omvärlden eller historia.

Romanen är skriven på femtiotalet, en tid då litteraturen var full av motreaktioner på andra världskriget, vilket skapar den tolkningen att Golding vill visa vad våldet gör med människor. Våldet döms inte bort i romanen, det presenteras helt enkelt, och romanen kan därför ses som en spegel till människan under kriget. Något som kan vara relevant i läsningen av Lord of the flies, är att boken utspelar sig under andra världskriget, och pojkarna troligtvis är vana vid historier om våld, och mer relevant om samhällssanktionerat våld, vilket kan ge en förklaring till hur en grupp pojkar på en öde ö inte bara kan komma på tanken, utan också rättfärdiga, att de ska jaga en annan människa och döda honom.

En antinationalistisk tolkning går också att göra. En av pojkarna nämner på något ställe i boken, att de är engelsmän, och engelsmän gör allting bäst. Officern som kommer och räddar dem på slutet släpper en kommentar om att han minsann tycker att engelska pojkar skulle göra bättre ifrån sig. Romanen kan därför anses vända sig emot ett nationalistiskt tankesätt att det egna folket inte är lika våldsamt som andra, och att ondska är något som händer andra människor, precis som man som förälder inte vill tänka ont om sina egna barn.

Ännu en tolkning är att man ska dra kopplingar till militära förhållanden. Redan i början av boken får man den första beskrivningen av Jack och hans pojkkör när de i strikt marsch kommer ut på stranden, iförda likadana kläder, och lyssnar på Jacks order, som om de vore en arme, och Jack deras general. När alla pojkar delat upp sig i två läger, är det mycket på grund utav av Jack vill bestämma, och i deras nya läger blir Jack en sorts diktator, till skillnad mot det demokratiska styrelsesättet som rådde förut. I Jacks grupp blir man mot slutet av boken tillsagd att man måste jaga, vilket vid detta laget är synonymt med slåss, eller så blir man själv skadad. Tvillingarna Samneric tvingas gå med i jakten på Ralph, trots att de inte vill, vilket väcker en fråga om ifall det är rätt att skada någon för att rädda sig själv, en fråga som inte besvaras.

Var och en av dessa tolkningar är plausibel, och det är också möjligt att de alla korrekta, samt att Golding haft ännu fler avsikter bakom sitt verk. Med dessa tolkningar som utgångspunkt kan våldet rättfärdigas som knep för att få berättelsen dit man vill. Men även om våldets förekomst kan rättfärdigas i romanen, finns det ingen punkt i berättelsen där våld är motiverat.

Att i en bok beskriva ett barn ihjälstucket av ett spett ger ett betydligt allvarligare intryck än att t.ex. se det på en film. Lord of the Flies ger en så ingående beskrivning av njutningen av att med ett spjut ta ett liv, och se någon blöda ihjäl, att det inte spelar någon roll om det är en gris eller en människa, för det är våldet som är målet. Trots detta, har filmatiseringar gjorts som lyckas få fram samma budskap, och som gör samma hemska skildring av det brutala gruppvåldet.


[1]    Golding, William, Lord of the Flies, Faber & Faber, London, 1999, s. 171, pocketupplaga

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: