RSS

Etikettarkiv: Alien

Science Fiction (I)

Att organisera en DVD-hylla

Vad är Science Fiction? Ja det är ju aliens och sånt, så klart, eller hur?

Problemen med att skapa genrer är att det sällan går att skapa en rak gräns, en ren definition och en skarp avgränsning, och det gäller inte minst en så föränderlig genre som Science Fiction.

Star Wars, så klart, hör ju hit. Spaceopera heter det till och med, och till den lilla kategorin hör väl också Krull, en riktig klassiker som är ett måste för alla filmälskare. Riktigt underbara specialeffekter, bra humor, bra skådespel från många som i dagsläget är stora, Liam Neeson, Robbie Coltrane, Alun Armstrong, samt flera ansikten man känner igen från äldre filmer, Lysette Anthony från Ivanhoe, David Battley från Willy Wonka etc.

Alien-filmerna, såklart, War of the Worlds (jag läst boken nyligen, och den var riktigt bra, synd att inte detsamma kan sägas om denna film) med Tom Cruise, som jag sällan gillar och det här är inte ett undantag. E.T, en klassiker, Signs med Mel Gibson, som borde bli en klassiker, och så såklart Arkiv X, varav jag har i min samling de första fem säsongerna och bägge filmerna, men jag gillar bara den ena. Roswell, vänliga aliens, men jag har tjatat så mycket om den nyligen så jag nöjer mig med att säga att den boxen fick en egen särskilt plats i hyllan, vilket blev jättesnyggt. En annan tv-serie är V, och jag försöker få tag på själva serien, eftersom jag bara har miniserien och The Final Battle. Ännu en annan alienbaserad tv-serie är Invasion, som påminner lite om Body Snatchers och liknande filmer. De gjorde tyvärr bara en säsong av den serien, vilket är synd, för den är väldigt välgjord.

The Faculty, med Elijah Wood, Josh Hartnet, Famke Jensen m.fl, ganska B, men det gör den liksom mycket bättre på något sätt. En film som inte blir bättre av att vara ganska B är Lost in Space, och jag tror jag bara tittar på den hör att se Matt LeBlanc, Gary Oldman och Lacey Chabert. Jag gillar verkligen inte William Hurt.

GalaxyQuest däremot är ju enormt kul, Alan Rickman lyser ju i allt han gör, och Sigourney Weaver – jag älskar när skådisar återvänder till den genre där de blev riktigt kända men gör komedi den nya gången. Men den roligaste komedin i denna genren är ju såklart Paul, ett riktigt mästerverk i att få in så många genrereferenser som bara är möjligt, utan att bli en parodi.

Problemen med en sådan här genreindelning blir när vissa filmer tycks passa in i flera genrer, eller samlingar samtidigt.

Det våras för rymden, eller SpaceBalls, skulle jag ju egentligen vilja ha tillsammans med alla andra Mel Brooks, eftersom det oftast är i det sammanhanget jag tittar på den, men om man ska göra en indelning enligt innehåll hör den ju tydligt hemma här.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på februari 25, 2012 i Film

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,

Alien

41. Alien

Det här är en väldigt underskattad film. Många anser ju att en skräckfilm ska vara lite mer fartfulla. Detta ska ju vara en skräckfilm, men skräckelementen är väldigt understated och dämpade. Det är spänning, filmen igenom, med några tillfällen där man nästan hoppar ur skinnet.

Nostromo är ett rymskepp som kör malm genom universum, medans besättningen sover. Men så väcker Nostromo (med superdatorn Mother) upp allihop när hon mottar en radiosignal från en planet i närheten som egentligen ska vara tom. Lagen säger att de måste utreda så de landar på planeten och skickar ut tre av besättningen. Dallas (Tom Skerritt), Kane (John Hurt) och Lambert (Veronica Cartwright). Kvar på skeppet finns huvudrollen Ripley (Sigourney Weaver), Ash (Ian Holm), Brett (Harry Dean Stanton) och Parker (Yaphet Kotto).

Dallas, Kane och Lambert hittar ett mystiskt rymdskepp, och däri finner Kane ett rum full av ägg, varav ett kläcks och något hoppar ut och fastnar på hans ansikte. Det går inte att få bort, och de vet inte hur de ska kunna hjälpa honom. Efter att han legat som om i koma i flera timmar försvinner saken plötsligt och Kane vaknar strax efteråt.

Glada att snart få bege sig hemåt igen sitter hela besättningen och äter mat när en av filmhistoriens mest smaklösa scener utspelar sig. Kanes bröst exploderar och en penisformad alien hoppar ut. I resten av filmen försöker de fånga utomjordingen och döda den, samtidigt som varelsen plockar dem en efter en och äter upp dem.

Det här är ju definitivt en klassiker, med så många bra filmade scener att det går inte att välja sin favorit, med Brett’s död är riktigt bra.

Det finns många saker jag gillar med den här filmen. Tillexempel skrev de manus utan att skriva vilken av karaktärerna som var man och vilken som var kvinna, och sa att vem som helst skulle kunna vara kvinna. Det gör på sätt och vis att Ripley är en person med i filmen, istället för en kvinna i filmen. De har inte försökt skriva en kvinnlig huvudroll, utan skrivit en huvudroll som sedan bara råkade vara kvinna. Underbart, uppfriskande, och att en sådan idé kom redan 1979 (och utveckligen inte gick särskilt långt framåt sedan dess) är en ganska intressant tanke att fundera över..

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på juli 3, 2010 i Film

 

Etiketter: