Planet Narnia

Jag har efter många om och men läst färdigt Michael Wards Planet Narnia. The Seven Heavens in the Imagination of C.S. Lewis, ett verk som försöker ge en tolkningsnyckel till C.S. Lewis Narniad, och som i min mening också lyckas. Att försöka förstå de sju böckerna som helhet har hittills varit ganska svårt, och det hae till och med påståtts vara rent omöjligt.

Michael Ward menar att Lewis avsiktligt bakat in symbolik till de medeltida sju planeterna, en för varje bok, som en sorts inkarnation av Kristus/Gud. Mängder av saker som hör ihop med en specifik planet dyker nämligen upp i respektive roman.

Till Jupiter hör det kungliga, julen, Jupiter är störst och viktigast, och hör till den första boken Häxan och Lejonet. Mars, kriget och ridderligheten, hör till Caspian, Prins av Narnia. Solen, om innan den heliocentriska världsbilden troddes vara en planet, märks såklart i skeppet Gryningen, Månen och dess sammanhörande metall silver, spelar stor roll i Silvertronen. Merkurius kopplas till talets gåva, och figurerar mycket i den bok där de talande djuren ges mest utrymme, Hästen och Hans Pojke. Venus, livet och rentav den vackra kvinnan själv, hittar vi i Narnias skapelse i Min Morbror Trollkarlen, och till sist, slutet och döden hos Saturnus i Den Sista Striden.

Jag fann Wards bok mycket övertygande, särskilt då han poängterar avsiktligheten med det hela och sannolikheten att Lewis njöt av lite hemlighetsmakeri kring tolkningen av hans verk.

Ett är då sant, nästa gång jag läser om Narniaböckerna kommer jag att läsa dem med helt andra ögon.

 

Aldous Huxley & C.S. Lewis 50 år!

Idag, den tjugoandra november är det exakt femtio år sedan två mycket viktiga och intressanta författare sorgligt nog dog.

Aldous Huxley blev 69 år gammal och var kanske mest känd för sina dystopiska berättelser.

C.S. Lewis blev 64 år gammal och är väl knappast obekant som skaparen av Narnia-böckerna, men hans författarskap var bra mycket större än så.

Huxley var systerson till författaren Mary Augusta Ward, samt vän med Virginia Woolfs syster Vanessa Bell, och bara det gör mig ju positivt inställd till honom. Dagen till ära har jag läst dystopin Brave New World, och jag älskade den.

Brave New World skildrar en skrämmande framtidsvärld där barn inte längre föds utan skapas i labb där deras klass bestäms redan vid fertilisering av äggen; Alpha, Beta, Gamma, Delta och Epsilon. Redan som foster ges de olika behandling, t.ex. ges de lägre klasserna mindre syre för att de ska bli efterblivna. Indoktrineringen fortsätter upp till vuxen ålder, medan de sover får de meddelanden upplästa för sig, allt för att de ska finna sig i sin klass och viktigast av allt – konsumera. Gud är nämligen ersatt av Henry Ford, och konsumtion är centralt. Sysslor som inte leder till konsumption tränas människor att sluta med, som läsning till exempel. Människor ska vara som barn, ganska hedonistiska, alltid umgås med andra människor, aldrig ensamma. Kärlek finns inte, tvärtom ska man alltid dela sina kroppar med andra, till sådan grad att den som håller sig till enbart en älskare tittas snett på.

Jag anser att boken fungerar ganska bra som en kommentar om civilisation, konformitet och faran med vetenskap utan gränser.

Ganska intressanta karaktärer, en del filosofi och intressant stil gör boken ett bra exempel på hur en bra bok ska vara; Tankeväckande, överraskande och ett rent nöje att ta sig genom. Och bara tvåhundra sidor.

Någon gång, kanske snart, ska jag läsa C.S: Lewis Science Fiction böcker, eftersom bra SciFi ofta är dystopier. Men jag har inte det ännu. Jag har läst Narniaböckerna däremot. Förra sommaren använde jag Hästen och Hans Pojke till en examinationsuppgift -> läs den gärna. Hästen och Hans Pojke är min favorit i serien, förresten. Just nu läser jag Michael Wards ”Planet Narnia”, en litteraturvetenskaplig text som föreslår hur de sju böckerna ska tolkas, mer om det när jag läst klart.

Betyg:

Brave New World: 9/10 (Den tappar ett poäng på att den visar en framtid där utvecklingen gått framåt fem, sex hundra år, men relationer mellan män och kvinnor inte förändrats lika mycket)

Min Morbror Trollkarlen: 6/10

Häxan och Lejonet: 7/10

Hästen och Hans Pojke 8/10

Caspian, Prins av Narnia 7/10

Kung Caspian och Skeppet Gryningen 6/10

Silvertronen 7/10

Den sista sriden 6/10